Nu är det över,…
…hon är borta.
Här är tomt efter dig vackraste Snork, jag saknar dig så mycket.
Avskedets stund fångat av Paula <klick>
Söndagspromenad
Jag och Tomas gick i sakta mak ner på stan i kväll, åt kvällsmat på - just det - Subway, och gick lite planlöst vidare. Vi hamnade i Stadsparken, där vi hade en verkligt trevlig promenad. Vi njöt av alla vackra blommor (och buskar och träd), tog en paus på en liten träbänk under ett träd med en vacker damm framför, utforskade omgivningen till ett mystiskt och vackert hus, och avslutade med en promenad på bryggorna längs med ån.
Tomas hittade en av Linnés plugghästar, och för en gång skull fick han känna sig liten…
Alldeles när vi lämnat parken stannade vi dock på Islandsbron och tittade med stor förtjusning på änderna som travade omkring i fallet och gnagde godsaker från botten. Något foto blev det inte dock, trots att vi stod där en lång stund. Men ärligt talat, de flesta vet väl hur en and ser ut? 
Snork-sorg
Min vackerråtta är sjuk. Mycket sjuk. 
Imorgon ska jag börja dagen med att leta vetrinär, tyvärr är det nog inte mycket kvar att hoppas på. Hon andas stötvis, ögonen är kletiga och hon äter ingenting, oavsett vilka godsaker jag lockar med. Och mina bekymmer över att hon lagt på sig så mycket över magen verkar ha fått en förklaring - tumör…
Så här ser hon ut den lilla stackaren. Den där magen ser inte riktigt bra ut tycker jag.
Trots att hon är trött och risig, så lyckas hon även då vara så snygg. Jag undrar om jag någonsin mer kommer att få nöjet att ha en sådan underbart vacker råtta.
Hon har fått en omgång paraffinolja för att utesluta förstoppning, och konstigt nog verkar hon trots allt lite bättre. Hon har klättrat upp på översta hyllan och druckit vatten, även om hon fortfarande nobbar all sorts mat. Men hennes andning är fortfarande ansträngd, så det är nog bäst att inte göra sig några förhoppningar…
