Vanjas

Nu närmar sig tolvslaget. Tänk att ett klockslag kan ha så stor betydelse för människor!

Hoppas ni alla får ett skönt 2008!

Jag inser att jag har skaffat mig en ny fobi. Det är jobbigt. Och varför kommer jag på det nu? Tja, de allra flesta av er behöver bara öppna ögon och öron och rikta dem utåt. Just det - raketer…

Jag har alltid tyckt att det har varit extremt obehagligt med smällare, speciellt när ens jämnåriga kastade dem åt ens håll. Och de förbannade häxpiporna (de där som är små små raketer som bara tjuter när de far iväg), som lyckligt avlossas åt alla möjliga håll, är nästan ännu läskigare. Jag tycker inte om raketer i någon form, ok?

I våras mötte jag och Tomas ett gäng killar som lekte med ett överblivet gäng små raketer. Jag ville gå en omväg, men Tomas lugnade mig. "De kommer inte skjuta på oss, varför ska de det? Det är ingen fara, du ska inte behöva gå omvägar av en sådan anledning. Det är säkert att gå här med mig." Så vi fortsatte rakt fram och mötte dem. Vissa tillfällen bara hatar man att ha rätt…
Tomas konstaterade förut idag att den killen nog aldrig kommer skjuta raketer bland folk igen, inte efter den pratstund som Tomas hade med honom. Jag håller helt och hållet med honom, men vad hjälper det mig? Jag hade tur, raketen svedde bara min sko, men uppenbarligen hade jag ju rätt. De har ingen koll på pjäserna, och skjuter dem antingen medvetet eller omedvetet på folk. Nej tack, idag stannar jag inne!

Som jag sa tidigare har jag alltid tycket det var otrevligt, men nu har det gått förbi det. Jag blir alldeles skräckslagen när smällarna kommer för nära och hukar mig med gråten i halsen. (Och det gäller även när jag är inomhus tyvärr.) Jag blir frustrerad när jag inser att jag känner mig instängd i min egen lägenhet, men inte ens ilskan får mig att våga gå ut. Jag är glad att jag fick allt jag behövde handlat förut idag.
Till min sorg hade jag däremot lovat att vara råttvakt åt Paula idag. Och det tar stopp. Bara tanken på att gå ut nu väcker ett svagt illamående och det börjar direkt sticka otrevligt i nacke och axlar. Som sagt tidigare - jag stannar inomhus!

Jävla raketer!

Jag stjäl en stund vid en främmande dator för några knapptryckningar.

Med risk att påminna om Karl-Bertils ömma moder önskar jag er alla en vilsam och njutningsfull kärlekens och glädjens högtid! Jag är generellt inte så för kristna högtider, men den här är ganska smart. Försök slappna av från julstressen och landa i stället i kärleken mellan er och era nära och älskade. (Oavsett om de är hos er eller inte.)

Pappa, du är på andra sidan landet. Du är långt bort, men du vet att jag älskar dig lika mycket för det! Du får alldeles speciella stora julkramar från mig!

Nu ska jag tassa tillbaka till släkten. Ta hand om er!

Idag är det EFIT. Snart är det jul. Jag kommer inte att ha möjlighet att lägga upp mina bilder förrän efter jul, så ni får snällt vänta.

Dessutom har jag planer på någon form av EFIT-maraton. Jag har två tidigare gånger som ligger på min hårddisk och väntar på att bli publicerade…

Nu vänder det!

Jag har inte tagit upp något om stormen* runt "min" ICAbutik tidigare, men nu känner jag att jag faktiskt vill det. Jag var och handlade igår, och det var så jag ville gråta. Personalen log och var trevliga som vanligt, men leendena var bara en aning påklistrade och i övrigt var det tyst. Janne skyndade förbi med telefonen mot örat, för att sedan dyka upp i tipskassan, precis som vanligt men ändå inte. Jag sörjer att de (han och Sven-Erik) försvinner**, de har alltid funnits där och varit butikens ryggrad.

Det som många missar i diskussionen är att det inte är förbjudet att sälja varor som passerat sin bäst-före. "Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet. Det är inte förbjudet att sälja livsmedel där bäst-före-dag passerats."*** Kruxet i den här härvan är att man dock inte får märka om varan. Med andra ord är det i första hand ett hanteringsfel, inte något som är skadligt för kunden. (Under förutsättning att handlaren vet vad han gör.) Jag har fullständigt förtroende för att ICA Samköp aldrig skulle utsätta sina kunder för någon risk.

I annat kan jag inte göra annat än att hålla med Ingvor Svensson. Och jag sörjer att personalen på detta sätt blivit uthängda genom medias enorma koncentration på den här specifika affären.

Jag skrev idag ett mail till ICA Samköp och talade om vad jag tyckte om saken. Om ni vill se det kan ni läsa det här. 

* Nytt fusk i ICAbutik (UNT, DN 18 dec)
** Handlare slutar (UNT, DN 19 dec)
*** Tryckt stämning på Samköp (UNT 19 dec)
Livsmedelsverkets sidor om märkning av kött samt om en varas hållbarhet. 

Svenska Akademin har haft sin julinstallation. Kunglig närvaro och vackra kläder. (Allt det där kan ni säkert få mer ingående beskrivet i "Flämt i veckan" och dess likar.) Jag gillar folk som är bra på ord, jag gillar ordvitsar och sådana som kan bolla runt med ord och få ner dem fel - men rätt! Ett antal språkliga ämnen behandlades, men den ständigt lysande Horace Engdahl kände även ett behov av att kommentera den för tillfället skrällande riksnyheten:

"… poängterade … vikten av Icahandlarnas historiekunskaper: "de måste lära sig att skilja mellan Fersen d ä och Fersen d y". "

[DN 20 dec 2007]

Hur kommer det sig, att om man ska ge en råtta medicin så vägrar den frenetiskt att äta det där äckliga, men om man tappar flaskan och spiller ut en stor pöl på golvet så är det plötsligt jättegott och åtråvärt av samtliga flockens medlemmar?

Snart är det jul. Hu.
Det är mörkt, det är kallt, det är halt. Helst borde vi gå i ide. I stället huttrar och nyser vi, kör av vägarna och på varandra i parti och minut. Lyckas ändå hyfsat med att ta oss igenom vintern. Men på detta placerar vi då julen… (Begrundar mitt rättade skrivfel, och funderar på om det faktiskt var ett fel. Kanske är inte "djulen" så dumt?)
Plötsligt släpps helvetet lös på stan. Folk rusar runt som galningar med stirrande blick och, ironiskt nog, all tanke på sina medmänniskor försvunnen. Aldrig blir man knuffad, puttad, dängd med väskor och kliven på så mycket som nu, och aldrig är det så otroligt få som bemödar sig med att be om ursäkt. Allt det där om att "ett barn är fött på denna dag" är utsuddat. "…för den här sagan tilldrog sig som sagt på den tiden då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse." Ja, den tiden verkar onekligen vara förbi.

Och osökt dyker det åter upp Thåstöm för mig.

"I tusen år och tusen till
har han ständigt vart på tal.
En man född i fattig släkt
det sägs han var ett gudabarn.
Men på grund utav att ingen sett
honom sen år trettiotre
vill vi bjuda er på bal ikväll.
Allt detta stod att läsa i ett brev
…
En gentleman i stor svart rock
sa välkommen med ett flin.
Han sa tvåtusen år är mycket tid
men nu är kaoset disciplin.
Här är gralen här ska supas tungt
det är ju varje männska unt…
…nå kanske kommer han tillbaks
men så länge får ni njuta av mitt sällskap."

(Thåström; Djävulen och jag) 

Lustigt. På gräsmattan utanför mitt fönster är det en hund som klättrar i träd. 

Kanske minns ni uppståndelsen kring den kvinnojour som gömde en kvinna och hennes barn, trots att barnens far tilldömts vårdnaden? Ja, i början av månaden fick de ju till sist sina straff. Och inte på något sätt kan de förstå domen, de kan inte se att de gjort något fel. 70 000:- ska de betala, något som de löser genom att tigga pengar medelst insamlingsbössor. Men här verkar straffet ha haft verkan till sist, och kvinnorna vänder sig för säkerhets skull till polisen för att kontrollera att det inte behövs tillstånd. Så långt är allt väl. Men så måste ju någon av dem öppna munnen och motivera det. "Vi vågar ju inte göra något olagligt, förklarar Berit Söderström." Nähä, men det var ok innan?! Krävs det en dom av det här slaget för att folk ska inse att vi lever i ett rättssamhälle och inte en laglös stat där alla gör vad de vill? *sliter sitt hår* Är det konstigt att man förlorar tron på människorna?

Jag hittade en ny sorts goda päron för någon dag sedan. Röda päron! Jag kommer inte ihåg vad de hette, men goda var de. De smakar lite marsipan!

Bild från Nässelblom & choklad

Fast det finns ju en bra sak med julen. Glögg! Där har vi någon som faktiskt har tänkt noga och mycket lyckat!