Sent
Det är sent igen. Jag är fortfarande vaken. Mina wow-kompisar har precis gått, jag konstaterar att ute har dagen börjat så sakta. Solen har inte visat sig än, men det är ljust. Fåglarna gör sig hörda. Deras hälsningsfraser blandas med det ihärdiga pipandet från bäbisburen i köket. Jag står och ser ut på grönområdet utanför, och tänker att just nu i den här stunden är nog saker ganska bra egentligen.
